Medelhavsmat

Maten

tillhör ju nöjena under resor

och i Medelhavsländerna behöver man sällan bli besviken.

Jag har egentligen inte varit någon större vän av tapas

men har kommit att gilla konceptet skarpt.

En kväll i Estepona tog våra nyfunna vänner oss med på en tapasrunda.

Vi startade med några skaldjurstapas på den här familjebodegan.

Sedan vandrade vi vidare
till ett ställe där det i princip bara serveras skinka
längs gator med folkliv i den ganska sena timmen.





Kanske också barnen sover siesta
eftersom de är vakna så sent.
Härligt i alla fall med allt umgänge över generationsgränserna.

På det här stället ska man för övrigt äta
iberico de belotta,
hos oss också kallad pata negra,
det vill säga skinka från svarta grisar som bara ätit ekollon.





Vi avslutade på en glassbar vid Plaza Flores
som blomstertorget mitt i Esteponas gamla stad heter,
här dock fotograferat tidigare på kvällen.





Mycket frukt och grönsaker blir det också hemma i Estepona.
Man måste ju ta vara på utbudet av färska läckerheter.





Cherimoya var en ny bekantskap för oss,
söt och god
och perfekt att halvera och servera som dessert.

Tomaterna är också fantastiska.
Som ni ser dricker vi inte vin till riktigt alla måltider ens vid Medelhavet  ;-).





Ikväll blev det dock inte Medelhavsmat här hemma
utan nordisk höstmat med svamp.
Som maken konstaterade var det otroligt länge sedan
vi åt middag hemma i matsalen.
Lite mysigt det också.


Ha en fortsatt fin lördagskväll!