Småstadens lov

 

Igår gick vårt vandringsgäng en riktig långpromenad 

runt halva 

vår lilla stad.

Svårt att tro att vi vandrade i en stad för på bilderna är det bara natur.

Just närheten till naturen är ju en av småstadens stora fördelar.

Naturen är dessutom varierande,

liksom vädret igår.

Ibland sken solen och ibland regnade det ordentligt.

Vi var överens om att om det inte vore för det trevliga sällskapet 

skulle vi suttit inomhus och knorrat över det opålitliga vädret.

Förutom närheten till naturen

finns det förstås flera andra fördelar med småstaden 

som närheten till jobb, skola, dagis och service.

Att slippa skolskjuts för barnen, inte vara beroende av två bilar 

och att snabbt kunna ta sig till butiken, bibblan, kulturevenemang och fritidsaktiviteter 

är fantastiskt skönt tycker jag.

Ja, ni hör att jag är en riktig småstadsmänniska!

I småstaden får man också lätt ett socialt sammanhang,

man hälsar på många på stan 

men har ändå en viss anonymitet 

och man väljer sitt umgänge fritt utan förväntningar från omgivningen 

som jag föreställer mig att det kan vara i små samhällen.

I vårt umgänge för vandringar finns det de som har tillgång till en liten stockstuga 

där vi kunde rasta igår.

Det satt bra med lite varmt kaffe innan vi tågade vidare.

Tänk att det till och med finns 🐑 i stan...

... och flera fina badplatser.

Och skulle man tröttna på småstaden 

är det i vårt fall lätt att ta sig till Stockholm.

Dit längtar jag också ibland 

och när Corona väl är över ser jag fram emot att strosa på stan helt oigenkänd,

titta in på Svenskt tenn,

ta en fisksoppa och ett glas vitt i Östermalmshallen.

Någon stimmig saluhall blev det inte för oss igår 

utan vi avslutade med middag i en av stans segelpaviljonger.

Som ni ser på bilden här nere så hade det börjar komma lite snö och hagel

och medan vi åt ven vinden och det snöblandade regnet  utanför.

Idag fortsätter det ruggiga vädret 

och vi stökar undan från altanen på vår sista höstlovsdag.

Önskar er en fin fortsättning på måndagen!