Livet





Ibland kommer livet emellan 
som när min kära pappa,
på ett sätt väntat och på samma gång oväntat, 
gick bort förra veckan.




Så ledsamt och så tomt men samtidigt så bra det kan vara. 
Vi har kunnat vara tillsammans hela familjen 
och den mest påtagliga känslan är ändå tacksamhet 
för att jag fått ha mina båda föräldrar till hög ålder.




Begravningen var vacker och fin. 
Vi hade önskat en av pappas favoritsånger, My way 
och hade kanske tänkt oss en instrumental stillsam version 
men när vi satt där i det lilla kapellet 
drog en klassisk inspelning med Frank Sinatra igång 
och det hela blev mycket mäktigt, vackert 
och så mycket pappa. 




Nu börjar livet sakta återgå till det vanliga 
och min tacksamhet omfattar alla dem jag fortfarande har i livet. 

Ta hand om varandra!

Kommentarer

  1. Varma tankar till dig. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!